Category: FAQ

De 3 vanligaste frågorna om dörrar

Som arkitektrådgivare får jag av förklarliga skäl mycket frågor om dörrar. Här är de tre vanligaste frågorna med tillhörande svar.

1. Vad har ni för standardkulörer?

Frågan om standardkulörer får jag ofta, och svaret är olika beroende på vilken sorts dörrar det gäller. Alla våra produkter har samma standardkulör, NCS S 0502-Y, men sedan finns det en del produkter som har flera kulörer med ett lägre pris än om man väljer valfri kulör. Det, och andra möjliga ytbehandlingar till trädörrar kan man läsa mer om här. När det gäller vårt ståldörrssortiment finns det 69 stycken standardkulörer att välja mellan, vilket kan man se här.

2. Vilka karmdjup finns det?

Våra karmdjup kan man läsa om på sidan för respektive karmtyp i Mått & Fakta. Här finns karmkapitlet.

3. Vilken tröskel kan jag använda?

Vilken tröskel som är lämplig att använda styrs av tre faktorer: dörrtyp, tillgänglighetskrav och klassningar. Trösklar till bostadsinnerdörrar är ganska enkelt att välja, och vilka alternativ som finns kan man se här. När det gäller trösklar och tillgänglighet finns det en del att tänka på, och det kan man lära sig mer om här. Trösklar till branddörrar kan man läsa om här, och trösklar till ljuddörrar här.

Gummitröskel/tröskelplatta med släplist Vs. Mekanisk tröskel

När det finns krav på tillgänglighet använder man vanligtvis antingen gummitröskel eller tröskelplatta i kombination med släplist, alternativt mekanisk tröskel. Men vilket är egentligen bäst?

På grund av skärpta tillgänglighetskrav är vår falsade hårdträtröskel (G-tröskeln) i många fall för hög då den är 25 mm hög. De alternativ som finns i de fall det inte går att ha dörren helt utan tröskel är då gummitröskel eller tröskelplatta i kombination med släplist, och mekanisk tröskel.

Gummitröskel finns i två utföranden, massiv eller ihålig. Tröskelplattan är fasad så att den i formen liknar gummitröskeln. När gummitröskel eller tröskelplatta används för att uppfylla kraven för en eller flera klassningar måste den kombineras med en släplist. Den sitter i underkant av dörrbladet och sluter tätt mot tröskeln när dörren stängs. Se detalj nedan.

En mekanisk tröskel sitter infälld i underkant av dörrbladet och fälls ner och sluter tätt mot golvet när dörren stängs. Se bilden nedan.

En stor skillnad mellan gummitröskel/tröskelplatta med släplist och mekanisk tröskel är att man med en mekanisk tröskel får ett helt slätt golv, vilket ur tillgänglighetssynpunkt är det allra bästa. Tyvärr är även skillnaden i pris relativt stor, där den mekaniska tröskeln är ett dyrare alternativ. Trots det har vi på senare år haft en ganska kraftig ökning i antalet dörrar med mekaniska trösklar. Framförallt väljer man i allt högre utsträckning att använda dem till samtliga dörrar i skolor, sjukhus och andra vårdmiljöer.

 

När det gäller klassningar kan gummitröskel/tröskelplatta med släplist användas till E30/EI30 och ljudklass upp till 40dB, medan den mekaniska tröskeln kan användas till samtliga klassningar.

Integrerat eller utanpåliggande klämskydd?

Klämskyddade dörrar är ett måste framförallt i förskolemiljö. Ett integrerat klämskydd är den mest diskreta lösningen, men det är inte alla dörrar som kan förses med ett sådant.

Till förskolor är det viktigt att föreskriva dörrar med klämfri bakkant. För en så diskret lösning som möjligt finns det integrerade klämskydd som sitter i dörrbladets bakkant, mellan dörrblad och karm. Det är en grå gummilist som när dörren är stängd ser ut som på bilden nedan.

Denna lösning går dock endast att använda till ofalsade, 40 mm tjocka dörrblad. Det innebär klassningarna EI30, 25dB, 30dB och 35dB. För högre klassningar och till ytterdörrar får man istället använda utanpåliggande skydd. 

Utanpåliggande klämskydd finns i lite olika varianter. Vi har en modell som vi kan leverera till invändiga dörrar som heter Finprotect Plus 5090. Den kan ses här. Men det finns även andra utanpåliggande skydd och jag brukar rekommendera att man gör en sökning på nätet innan man föreskriver det. Det finns till exempel utanpåliggande klämskydd som går att få i olika kulörer, och väljer man då samma kulör på skyddet som på dörr och karm får man en ganska diskret lösning.

 

 

Är det stor skillnad på dörrar i klass RC2 och RC3?

Inbrottsklassade dörrar klassas enligt den europeiska standarden EN 1627. RC står för Resistance Class och ju högre siffra desto bättre inbrottsskydd.

Det snabba svaret på frågan om det är stor skillnad på dörrar i klass RC2* och RC3** är ja. En RC2-dörr är i sin konstruktion identisk med en vanlig ljud- och brandklassad massivdörr, och de inbrottsskyddande egenskaperna kommer enbart från beslagningen. Dörren har bakkantssäkringar, måste förses med en godkänd låsenhet*** och är förstärkt med så kallad långskylt runt cylinder och trycke. Karmen kan vara både träkarm och stålkarm.

En RC3-klassad dörr däremot är förstärkt inne i konstruktionen med stålplåt på båda sidor av stomskivan, innanför ytskivorna. Till dörren krävs också att man använder stålkarm. I övrigt har den samma typ av beslagning som en RC2-klassad dörr.

Prismässigt blir det relativt stor skillnad om man jämför en RC2-dörr med träkarm och en RC3-dörr med stålkarm, men med RC3-klassningen får man det som brukar kallas för en säkerhetsdörr.

* En RC2-klassad dörr ska stå emot inbrottsförsök i minst 15 minuter varav 3 minuter aktiv bearbetning på dörren med en uppsättning verktyg som skruvmejsel, rörtång, kilar och sticksåg.

** En RC3-klassad dörr ska stå emot inbrottsförsök i minst 20 minuter varav 5 minuters aktiv bearbetning på dörren med en uppsättning verktyg som skruvmejsel, rörtång, kilar och sticksåg men därutöver även en kofot och flera kraftiga skruvmejslar.

*** En godkänd låsenhet ska uppfylla kraven i svensk standard SS 3522, lägst klass 3. Det innefattar hela låsenheten, alltså även till exempel cylinder och slutbleck. Detta innebär bland annat att en dörr med godkänd låsenhet endast ska kunna öppnas med nyckel från båda sidor. Enheten får ha vred om vredet kan spärras eller frikopplas så att låset inte kan öppnas med detta. Enkelt sagt betyder det alltså att endast ett vanligt vred på insidan av dörren inte är tillåtet när det finns krav på godkänd låsenhet. (Läs med om detta i SSF 200.)



Lås till skjutdörrar

För att kunna låsa en skjutdörr behövs det ett hakregellås. Beroende på om dörren är infälld eller utanpåliggande, och i vilken miljö den sitter ser alternativen lite olika ut.

Skjutdörrar levereras som standard med skålhandtag, och även med dragring om det är en infälld skjutdörr, och dörren är då inte låsbar. Vill man att dörren ska gå att låsa är det lite olika förutsättningar som gäller beroende på om det är en infälld eller utanpåliggande skjutdörr. Gemensamt för båda typerna är att man tappar ca 80 mm på det fria öppningsmåttet om man ska ha ett lås med cylinder och vred. Detta på grund av att dörren inte går att öppna helt eftersom behören tar i väggen. Undantaget är när det gäller toalettlås, där det finns några varianter där vredet är infällt i dörrbladet. Vi kommer också inom kort kunna erbjuda en egen variant av den lösningen.

Vid infällda skjutdörrar finns det naturligt ett anslag som dörren går emot där man placerar slutblecket. För utanpåliggande skjutdörrar finns det inget sådant anslag, och man måste då använda en öppningskarm med anslag. Se detalj nedan.

Till låsbara skjutdörrar i bostäder rekommenderar vi ett lås som heter B4249, och till massiva skjutdörrar till offentlig miljö ett lås som heter 2587. Vid både infällda och utanpåliggande skjutdörrar levererar vi med slutblecket löst för montage på plats. Detta på grund av att dörrens placering i höjd- och sidled kan variera något beroende på montaget. 

Elcentralfronter

Elcentralfronter används till olika typer av installationsutrymmen i till exempel trapphus och korridorer. De finns upp till 30M breda och med olika slags ytbehandling.

Till elcentralfronter använder vi våra vanliga massivdörrblad. Så länge det handlar om fronter i enkel- eller pardörrsutförande (inom gällande max-mått) går det att få dessa i samma klassningar som vi erbjuder till våra massivdörrar. Ibland behövs det dock större fronter än så, och då kan vi erbjuda en lösning med tre eller fyra dörrblad, där de sätts samman två och två med så kallade pianogångjärn. Då är det endast oklassat utförande eller brandklass EI30 som är möjligt att få och max-bredd är 30M.

Det går också bra att istället för en vanlig tröskel välja karm runt om eller sockel. Dessa val gäller också endast oklassade fronter eller vid brandklass EI30.

Till elcentralfronter är det vanligaste att man använder lås med enbart cylinder. Vår standard är Assa 6585 eller Assa Evo 232, alternativt urfräsning för skåpslås typ 1593. 

Information om våra elcentralfronter i den tekniska katalogen Mått & Fakta finns här.

Information om ytbehandling och konstruktion av dörrbladen kan läsas på det här uppslaget.

 

Anpassningstermer ljudklassade ytterdörrar (loftgångsdörrar)

Sedan några år tillbaka CE-märks ytterdörrar vilket innebär att vi nu anger dörrens RW-värde istället för dess R’w-värde. Utöver Rw-värdet anger vi även så kallade anpassningstermer.

Som komplement till dörrens uppmätta Rw-värde, alltså det ljudreduktionstal som har uppmätts i labb, anger vi även två så kallade anpassningstermer. Så här ser det till exempel ut för en tät ytterdörr med ljudklassning Silence Basic: 41 (-2;-6) dB.

Ett Rw-värde utan anpassningsterm används när ljudet är medelfrekvent. Med det menas till exempel miljöer där ljud kommer från tal, musik, radio och TV, men också vanlig landsvägs- och tågtrafik. I exemplet ovan blir värdet då 41 dB.

Vid mellan- och högfrekvent buller använder man Rw+C. Det används också vid järnvägs- och landsvägstrafik med hög hastighet eller jetflyg på kort avstånd. Enligt exemplet blir det då 41+(-2) dB, alltså 39 dB.

Rw+Ctr används när ljudet är lågfrekvent, till exempel från stadstrafik med inslag av tung trafik, discomusik med kraftig bas eller från fabriker med mycket låg- och mellanfrekvent buller. Enligt ovan exempel blir det då 41+(-6) dB, alltså 35 dB.

I Mått & Fakta finns tre tabeller som visar alla ljudvärden för våra ljudklassade ytterdörrar på detta sätt. De finns här.

(För mer information om skillnaden på Rw- och R’w-värde, och våra ljudklassade ytterdörrar läs inlägget ”Silence – Loftgångsdörrar i trä med ljud- och inbrottsklass”.)

Brandgastäthet

1 januari 2013 infördes nya regler gällande rökgastäthet i BBR19. Vi kan erbjuda massiva träddörrar med både Sa och Sm.

Lagen innebär skärpta krav på brandgastäthet hos bland annat entrédörrar till lägenheter och utrymningsdörrar i offentliga byggnader. Kraven på brandgastäthetsklassade dörrar för olika delar av varje byggnad anges i följande stycken i BBR19:

  • Luftsluss – 5:241
  • Brandsluss – 5:241
  • Trapphus Tr1 – 5:245
  • Trapphus Tr2 – 5:246
  • Utrymningsväg/trapphus – 5:534

I BBR utgår reglerna från klasserna Sa och Sm enligt SS EN 13501-2. Vilken klass som ska väljas avgörs av var dörren är placerad. Sa och Sm är mått på hur tät dörren är vid olika temperatur- och tryckförhållanden. S står för dörrens förmåga att reducera brandgas- och rökläckage från en sida av dörren till den andra. Beteckningarna a och m syftar på kall respektive varm gas. Dörrar med klass Sa har genomgått tester vid röktemperaturen 20°C och tryckskillnad på 25 Pa, och dörrar med klass Sm har testats vid 200°C och tryckskillnaden 50 Pa. Dörrar som uppfyller klass Sm klarar också kraven för klass Sa.

Samtliga dörrar i vårt massivdörrssortiment, inklusive alla tambur- och säkerhetsdörrar är testade för brandgastäthet, och vi kan erbjuda dörrar i båda klassserna. Det är dock viktigt att man kommer ihåg att föreskriva det, då det ibland kan vara svårt att lösa i efterhand.

Att tänka på när man föreskriver Split Spindle

Split Spindle-lås är användbara i många olika miljöer, men det är viktigt att de föreskrivs och monteras på rätt sätt.

Split Spindle är egentligen benämningen på den tekniska lösningen. Men det har också fått ge namn åt själva funktionen. Med Split Spindle är det möjligt att med trycket öppna dörren från insidan när den är låst. Denna funktion har länge använts på hotellås, men har mer och mer börjat användas i såväl flerbostadshus som inom kontor, industri och institution.

Split Spindle-funktionen är användbar på många områden. Det är dock oerhört viktigt att rätt funktion anges vid föreskrivandet för att låset ska fungera på rätt sätt. Blir det fel kan situationen uppstå att man inte kan ta sig ut ur en lokal vid till exempel en nödutrymning. Det man måste ange är om dörren är inåt- eller utåtgående. Det vill säga, om du står i rummet som man ska kunna ta sig ut ifrån, öppnar du då dörren inåt eller utåt? Se bilden nedan.

utatinat

Finns det ljud- och brandklassade spegeldörrar?

Vid byte av dörrar i äldre byggnader kan det finnas behov av ljud- och/eller brandklassade spegeldörrar. I dessa fall finns det några olika alternativ.

Klassade massivdörrar kan aldrig se ut som riktiga spegeldörrar eftersom hela dörrbladet alltid är ca 40 eller 60mm tjockt i sitt grundutförande. Men det man kan göra för att de ska likna spegeldörrar är en så kallad dekor- eller spegelpålimning. Det finns tre olika varianter med lite olika profiler. 

Den största begränsningen med pålimningar är att de i regel bara görs på en sida, öppningssidan. För att få en känsla av spegeldörr även på anslagssidan kan man göra en spår- eller spegelfräsning där. Många väljer spår- eller spegelfräsning på båda sidor då det är ett mindre kostsamt alternativ, och dörren då kan se likadan ut på båda sidor. Spår- och spegelfräsning ger dock ett resultat som är betydligt mindre likt en gammaldags spegeldörr än vad en pålimning gör.

Dörrar med med fräsning och/eller pålimning går att få i både målat och fanérat utförande. Läs mer här.

Vi har också två modeller i vår spegeldörrs-serie Craft (som normalt används i bostäder) som går att få klassade i EI30, R’w 30dB och R’w 35dB. De kan man läsa om här och här.

palimning