Category: Miljö

Svanen

Svanen

Svanen är Nordens officiella miljömärkning för produkter och tjänster. På senare år har vi sett en tydlig ökning i byggandet av Svanenmärkta hus. Därför har vi valt att lägga upp ett stort antal av våra produkter i Svanens husportal.

Svanen är ett av Sveriges mest välkända varumärken, och sannolikt den miljömärkning som flest svenska känner till. (I en undersökning 2010 svarade 98 % av de tillfrågade att de kände igen varumärket.) Initiativet till Svanen togs av Nordiska Ministerrådet 1989, och är alltså en gemensam officiell miljömärkning för Norden. I Sverige drivs Svanen av Miljömärkning Sverige som ägs av Sveriges Standardiseringsförbund och staten.

Svanens övergripande syfte är att bidra till en hållbar konsumtion. Man jobbar med stegvis skärpta krav (vart 4:e år) för att på så vis hela tiden vara med och driva utvecklingen framåt mot ett mer hållbart samhälle.

Svanen styrs av en gemensam nordisk nämnd som fattar beslut gällande produktgrupper och kriterier. Innan den nordiska nämnden beslutar behandlas frågorna i en nationell nämnd. I Sverige består miljömärkningsnämnden av representanter från Naturvårdsverket, Svensk Dagligvaruhandel, Svenskt Näringsliv, Kemikalieinspektionen, Miljöförbundet Jordens Vänner, Konsumentverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Energimyndigheten och Sveriges Konsumenter. Samma nämnd behandlar också frågor gällande EU-Ecolable (EU-blomman) som är EU:s motsvarighet till Svanen. Även den drivs här i Sverige av Miljömärkning Sverige.

Svanenmärkta byggnader

Utöver en stor mängd produkter och tjänster är det även möjligt att Svanenmärka byggnader. För att ett hus ska bli Svanenmärkt ställs höga krav på de material som används. Syftet med det är att säkerställa en sund boendemiljö och minskad miljöpåverkan.

Från Svanens hemsida angående kraven på Svanenmärkta hus:

”Svanen ställer krav på energianvändning, kemiska produkter, byggprodukter/byggvaror och en rad innemiljöfaktorer som är relevanta för människors hälsa och för miljön. Dessutom ställer Svanen krav på kvalitetsstyrning i byggprocessen och på överlämnandet av byggnaden till de boende och förvaltning/drift.”

Idag är det främst bostäder som Svanenmärks, men det är även möjligt att Svanenmärkta förskolor, skolor, och trygghets- och äldreboenden om de klassas som bostäder.

Alla produkter som byggs in i ett Svanenmärkt hus måste vara registrerade i Svanens husportal, men det finns inga krav på att de måsta vara bedömda någon annanstans. Det är viktigt att skilja på Svanenmärkta produkter och de produkter som är registrerade i Svanens husportal. De produkter som endast finns i husportalen är godkända för användning i Svanenmärkta byggnader, men är alltså inte Svanenmärkta.

När det gäller Swedoor så finns ett stort antal av våra produkter upplagda i Svanens husportal. Det innebär att det är enkelt att föreskriva våra produkter i Svanenprojekt. Har man svårt att hitta rätt produkt i portalen går det alltid bra att kontakta oss.

Vilka av våra produkter som är godkända för användning i Svanenmärkta byggnader går även att se på vår hemsida här.

 

ECO – energieffektiva ytterdörrar av hållbart material

ECO ytterdörr

Som ett stort företag i byggbranschen har vi goda möjligheter att påverka när det gäller hållbarhet. En uppgift som vi tar på stort allvar. Som ett led i att skapa ett hållbart företag och hållbara produkter lanserade vi 1 april 2018 tillvalet ECO till våra ytterdörrar, sido- och överljus i segmentet ADVANCE-LINE.

EU 20-20-20

År 2009 lagstadgades ett EU-direktiv som kallas ”2020 climate & energy package”. Det handlar i korta drag om att EU vill minska medlemsländernas energiförbrukning med 20% till år 2020. I det här paketet ingår bland annat en lag som heter Energiprestandadirektivet. Den kräver att alla nya byggnader skall vara nära-nollenergibyggnader senast 31/12 2020. Exakt vad detta ska innebära i Sverige har Boverket tagit fram ett förslag för. Det är viktigt att detta genomförs utan allvarliga konsekvenser för byggandet i Sverige. De främsta riskerna varande en minskning av byggandet om kravet på nära-nollenergibyggnader visar sig bli alltför dyrt, och lägre kvalitet på grund av svårigheter att anpassa byggandet till de nya kraven.

En viktig del i att energieffektivisera är att bygga så täta hus som möjligt, och på så vis minimera energiförlusten. Man vill helt enkelt att så mycket som möjligt av den energi som tillförs för att värma upp byggnaden stannar där i. För att uppnå detta är ytterdörren och eventuella sido- och överljus några av de delar man bör titta närmre på.

ECO som tillval

ECO är ett tillval som är applicerbart på i princip samtliga ytterdörrsmodeller i ADVANCE-LINE. Vad gäller u-värden så ligger vi som lägst på 0,66 (täta dörrar), och den dörr som har mest glas – Caspian – har ett u-värde på 0,75.

Till skillnad från våra tidigare lågenergiytterdörrar, Arctic (utgått), så innehåller ECO mestadels organiskt material. Det är trädörrar som är återvinningsbara, och trämaterialet är FSC-märkt vilket innebär att det kommer från ett hållbart skogsbruk.

Dörrarna är lite tjockare än vanliga ytterdörrar, 77 mm, har tre gångjärn och en kvistfri karm med bättre ytfinish. Sido- och överljus med tillvalet ECO har också de en kvistfri karm, och en smalare profil vilket ger större glasyta. Alla sido- och överljus, och dörrar med glasöppning förses med högisolerande 3-glaskasetter.

Idag är det endast möjligt att välja till ECO till våra oklassade enkeldörrar, men nästa steg är att även kunna erbjuda detta tillval till klassade ytterdörrar och pardörrar.

Vi är stolta över att kunna presentera den här nyheten, och hoppas att den ska underlätta för ett hållbart byggande framöver.

U-värden på ytterdörrar

Låga U-värden på ytterdörrar är något som efterfrågas alltmer i takt med att slutkunden blir mer miljömedveten. Det blir därför en allt viktigare aspekt att ta hänsyn till vid föreskrivande av ytterdörrar.

God isoleringsförmåga hos ytterdörrar blir allt viktigare i takt med att hållbarhetsperspektivet får större plats vid byggandet av nya bostäder. Energieffektivitet prioriteras och det innebär att låga U-värden på ytterdörrar efterfrågas. Vi arbetar kontinuerligt på att förbättra våra produkter, och fokus nu ligger mycket på just hållbarhet. På ytterdörrar både vad gäller ingående material och isoleringsförmåga.

För passivhus har vi vårt nya koncept ECO som är ett tillval man gör på våra ytterdörrar, med U-värden från 0,66. Det kan man läsa mer om här.

Våra vanliga ytterdörrar är uppdelade i serierna Classic, Character och Function. Vilket U-värde respektive dörrmodell har kan man se på uppslagen med bilder på alla våra ytterdörrsmodeller i Mått & Fakta här.

Vår nya serie ljudklassade ytterdörrar (loftgångsdörrar) som vi lanserade förra året heter Silence. De täta dörrarna (utan glasöppning) ligger här så lågt som 0,79. Vilka U-värden respektive modell har kan ses i tabellen här.

Framtiden byggs i trä

På senare tid har man kunnat läsa lite nu och då om projekt med höga hus byggda i trä. Redan idag byggs också flerbostadshus i 4-6 våningar i allt högre utsträckning i trä.

Detta är en utveckling som bör kunna bidra avsevärt till ett mer hållbart byggande. När dessutom byggindustrin verkar sakna kapacitet för den stora mängd bostadshus framförallt som behöver byggas i Sverige de närmsta åren kan prefab i trä vara en lösning även på det problemet. Ur hållbarhetssynpunkt är prefab i trä att föredra både på grund av materialet i sig och med tanke på transporter. Det ger dessutom en säkrare arbetsmiljö för de som bygger.

Det högsta bostadshuset i trä i världen är idag ”Treet” som ligger i Bergen i Norge. Det är 51 meter högt med totalt 14 våningar. I Skellefteå planerar man ett kombinerat kulturhus och hotell i trä, som ska bli 19 våningar högt. Och i Stockholm finns ett flertal mer eller mindre långt gångna planer på höga trähus.

Det som har gjort att man har börjat rita på riktigt höga träbyggnader är metoden CLT, crosslaminated tree, eller krosslaminerat trä. CLT är både lätt och starkt, och dessutom bra vid bränder. Medan stål viker sig när det blir varmt står det förkolnade träet kvar.

Någon som har tagit fasta på metoden är arkitekten Anders Berensson i sitt förslag på en 40 våningar och 133 meter hög träbyggnad med 250 bostäder som han kallar Trätoppen. Den är tänkt att stå ovanpå parkeringshuset Parkaden på Regeringsgatan mitt i centrala Stockholm. Parkeringshuset i sju våningar, som ritades av Hans Asplund på 60-talet, görs om butiker och restauranger. Personligen hoppas jag att Berenssons förslag blir verklighet då det är en vacker och intressant byggnad han har ritat.

Trätoppen, Anders Berensson

tratoppen-1

tratoppen-4

Frihamnen, Tham & Videgård

Andra som också har ritat höga hus i trä är Tham & Videgård, med sitt förslag på fyra stycken 20 våningar höga hus i Frihamnen i Stockholm. De står på en tre våningar hög bas och är helt konstruerade av svenskt trä. Med gröna tak på de låga delarna och solpaneler högst upp på höghusen. Även detta är ett mycket vackert förslag där man har tagit ett helhetsgrepp om hållbarhetsperspektivet.

wooden-high-rise-apartments-water-view_lowres_web

plaza-at-inner-street

Runt om i världen är det fler höga byggnader i trä på gång, och jag tror inte att det är orimligt att tänka sig att vi inom de närmaste 5-10 åren kommer få se en kraftig ökning av den här typen av hus, vilket jag tycker är väldigt positivt. Byggindustrin står för en stor procent av miljöpåverkan idag, och vi måste alla göra vad vi kan för att bli bättre och jobba mer hållbart.

Som tillverkare av främst trädörrar har vi ett ständigt pågående hållbarhetsarbete (genom bland annat FSC- och PEFC-certifiering), och vi ser mycket positivt på den här utvecklingen. Ju fler vi är som ställer höga hållbarhetskrav på skogsindustrin desto bättre kommer det bli.

 

Swedoor gillar hållbarhet

Miljö1

Att som tillverkare av byggprodukter ägna sig åt hållbarhet innebär idag att man behöver arbeta med en lång rad olika miljösystem. Vi har länge arbetat aktivt med att förbättra både produkter och arbetssätt för att bidra så mycket som möjligt till ett hållbart byggande, ett arbete som vi aldrig tar paus ifrån.

Det här blogginlägget innehåller kortare sammanfattningar av de olika miljösystem och certifieringar vi idag kan erbjuda för våra produkter. Mer utförlig information om FSC, PEFC, Byggvarubedömningen och Sunda hus finns i två äldre blogginlägg, här och här.

För frågor om vårt miljöarbete och vilka produkter som finns bedömda är ni välkomna att kontakta oss. (Se kontaktuppgifter här.) 

FSC/PEFC

FSC och PEFC är två stycken globala skogscertifieringssystem. De drivs på lite olika sätt, men är båda ickestatliga och har som mål att främja ett hållbart skogsbruk världen över. Man har ett brett perspektiv på hållbarhet och täcker in både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. FCS är idag den certifiering som har störst spridning, men PEFC täcker in mest skog världen över.

Det mesta i vårt produktsortiment är certifierat enligt antingen FSC eller PEFC. För projekt där certifiering är ett krav rekommenderar vi dock att man föreskriver det.

Byggvarudeklarationer

En byggvarudeklaration (BVD) är ett dokument som innehåller utförlig information om en byggvara. Den ger anvisningar om hur varan ska hanteras i byggskedet, bruksskedet och då den slutligen blir avfall. I byggvarudeklarationen finns också information om varans miljöpåverkan i olika stadier av dess livscykel. Byggvarudeklarationen används som underlag för bedömning hos både Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Byggvarudeklarationer finns upprättade för samtliga Swedoors produkter och finns att ladda ner på vår hemsida.

Byggvarubedömningen

Byggvarubedömningen är en organisation som med hjälp av en egen standard utför miljöbedömningar på byggvaror. Det är ett antal stora fastighetsägare och byggherrar som har gått samman för att ha ett gemensamt system för miljöbedömning, med målet att främja hållbart byggande i Sverige.

Swedoor har valt att få alla sina produkter bedömda av byggvarubedömningen. Till grund för en byggvarubedömning ligger främst en byggvarudeklaration. Även andra intyg kan vara aktuella, till exempel intyg om ämnesinnehåll. En produkt kan få en av tre bedömningar: röd, gul eller grön, där grön är bäst.

Sunda hus

Sunda Hus Miljödata är ett system för hälso- och miljöbedömning av produkter i bygg- och fastighetsbranschen. Kärnan i systemet är en databas med ämnen, material och produkter.

Bedömningen av en produkt baseras på leverantörens dokumentation av produkten tillsammans med reglerna i Kemikalieinspektionens Författningssamling, KIFS, Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO samt databaserna N- och H-Class. Bedömningen av produkter baseras på olika egenskaper och indelas i fyra klasser D, C-, C+, B eller A där A är bäst.

Swedoors alla standarddörrar som säljs på den svenska marknaden är bedömda av Sunda Hus.

BASTA

BASTA är en förteckning över byggvaror som uppfyller grundläggande krav beträffande miljö- och hälsofarliga egenskaper. Kraven ligger i linje med bland annat Kemikalieinspektionens regler, nationella miljömål och europeisk kemikalielagstiftning.

Swedoor har ett antal dörrar godkända hos BASTA.

Svanen

Svanens miljökrav omfattar produkters hela livscykel, från råvara till avfall. Även kvalitets- och funktionskrav ingår. Kraven sätts inte en gång för alla, utan höjs steg för steg. Märket omfattar idag 66 olika produktgrupper och inkluderar allt från möbler och lampor till bostäder.

Svanen är en av de främsta miljömärkningarna i världen. Kraven skärps kontinuerligt, vilket betyder att produkter märkta med Svanen och EU Ecolabel blir bättre och bättre ur miljösynpunkt.

De flesta av våra dörrar som är godkända att använda i Svanenmärkta byggnader. 

FSC och PEFC – hållbart skogsbruk

Miljö1

Swedoor/JELD-WEN har ett brett hållbarhetsarbete som bland annat innebär att majoriteten av våra trädörrar är FSC- eller PEFC-certifierade. 

FSC

FSC står för Forrest Stewardship Council och är ett globalt skogscertifieringssystem, upprättat för skogar och skogsprodukter. Det är en ideell icke vinstdrivande organisation där medlemmarna är uppdelade i tre kammare. Alla med lika stor chans att påverka. Den sociala kammaren består bland annat fackföreningar och andra intresseorganisationer. Miljökammaren består av olika miljöorganisationer såsom till exempel Naturskyddsföreningen, och den ekonomiska kammaren består i huvudsak av olika skogsföretag.

Målet med FSC:s arbete är att främja ett hållbart skogsbruk världen över. Med ett brett perspektiv på hållbarhet täcker man in både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. För att säkerställa att FSC-märkta produkter kommer från ett hållbart skogsbruk arbetar man mycket med spårbarhet. I praktiken innebär det att man som slutkund ska kunna följa trämaterialets väg ända tillbaka till den skog där det en gång avverkades och då kunna se att det kommer från en FSC-certifierad skog.

FSC arbetar med en serie globala regler som ska vara i princip de samma oavsett om det är en skog i Sverige eller Brasilien som ska certifieras. Man höjer också succesivt kraven.

PEFC

PEFC står för Programme for the Endorsement of Forest Certification och är även det ett globalt skogscertifieringssystem. Precis som FSC arbetar man för att främja ett hållbart skogsbruk utifrån ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Man arbetar med spårbarhet och certifiering av skogar på liknade sätt som FSC.

De finns två huvudsakliga skillnader mellan de två organisationerna. PEFC är skogsföretagens egen organisation och har alltså inte samma breda medlemsunderlag som FSC. Den andra stora skillnaden är att PEFC anpassar sina regler efter nationella standarder. Det innebär i praktiken att en PEFC-certifierad skog i Sverige inte nödvändigtvis uppfyller samma krav som en certifierad skog i Brasilien.

FSC är den tydliga ledaren av de två, men PEFC täcker in fler av världens skogar.

Swedoor/JELD-WEN är certifierade för både FSC och PEFC på samtliga av våra europeiska marknader. I Sverige är de flesta av produkterna i vårt sortiment certifierade per automatik. För projekt där certifiering är ett krav rekommenderar vi dock att man föreskriver det.

 

Byggvarubedömningen och Sunda Hus

De mest använda bedömningssystemen i Sverige idag är Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Båda gör bedömningar av enskilda byggvaror och inte hela byggnader som till exempel BREEAM och Miljöbyggnad gör. 

Byggvarubedömningen är en ekonomisk förening där medlemmarna består av Sveriges största fastighetsägare och byggherrar. Tanken med Byggvarubedömningen är att skapa en standard för miljöbedömningar av byggvaror och tillhandahålla bedömningarna på ett lättillgängligt sätt. Målet är att främja byggande med enbart miljöbedömda produkter. Swedoors samtliga produkter finns bedömda hos Byggvarubedömningen och bedömningarna kan laddas ner direkt från deras databas eller på vår hemsida här. Till grund för en byggvarubedömning ligger främst en byggvarudeklaration, men också andra intyg kan vara aktuella, till exempel intyg om ämnesinnehåll. En produkt kan få en av tre bedömningar: undviks, accepteras eller rekommenderas.

Sunda Hus är ett privatägt företag vars “Sunda Hus Miljödata” är ett system för hälso- och miljöbedömningar av produkter i bygg- och fastighetsbranschen. Kärnan i systemet är en databas med ämnen, material och produkter. Bedömningen baseras på leverantörens dokumentation av produkten (bland annat byggvarudeklarationen) tillsammans med reglerna i Kemikalieinspektionens Författningssamling, KIFS, Kemikalieinspektionens prioriteringsguide, PRIO, samt databaserna N- och H-class. Bedömningen av produkter baseras på olika egenskaper och indelas i fyra klasser: D, C-, C+, B eller A, där A är bäst. Swedoors alla standarddörrar på den svenska marknaden är bedömda av Sunda Hus. Bedömningarna kan hämtas i Sunda Hus databas.

 

 

Nanocellulose Fiberboard – framtidens material?

YoungTin Lin, en multikreatör med masterexamen från Royal College of Art i London med passion för hållbar design har tagit fram ett nytt material som han kallar Nanocellulose fiberboard. Det är ett skivmaterial bestående av en blandning av växtfibrer och fermenterad nanocellulosa (som produceras av olika typer av bakterier). 

Tanken med Nanocellulose fiberboard är att det ska kunna ersätta träfiberskivor som till exempel MDF och HDF. Dessa material innehåller en liten mängd formaldehyd, och genom att byta ut dem mot det nya materialet kan man helt eliminera det. Man får dessutom ett 100 % nedbrytbart material.

Vid tillverkningen av Nanocellulose fiberboard bildas en vacker marmorerad yta som gör att materialet kan användas som det är utan någon extra ytbehandling. Beroende på vilken densitet man väljer att tillverka materialet med passar det till olika typer av tillämpningar. Med hög densitet blir det ett starkt och hållbart material som kan användas i till exempel möbler eller varför inte dörrar, och med lägre densitet får materialet ljudreducerande egenskaper.

Läs mer om Nanocellulose fiberboard här.

Om just Nanocellulose fiberboard kommer lyckas ersätta de mindre hållbara skivmaterial som används idag återstår väl att se, men den här typen av innovationer tror jag hjälper utvecklingen framåt när det gäller att skapa en mer hållbar framtid, och det är alltid intressant att läsa om engagerade innovatörer och deras nya idéer. Det man kan vara säker på är i alla fall att förändring är oundviklig, och att det kommer kräva en hel del av alla oss i bygg- och tillverkningsbranschen att lägga om för ett bättre och mer hållbart byggande. Något jag tror att de flesta av oss är villiga att göra och redan arbetar med.

Den närmaste tiden kommer jag skriva ett antal inlägg som tar upp hur vi på Swedoor arbetar med hållbarhet, och november månads nyhetsbrev som kommer om några dagar kommer även handla om det.

Aktivt hållbarhetsarbete hos Kjellander + Sjöberg

K + S Workbook_bild1

Arkitektkontoret Kjellander + Sjöberg har i samarbete med THIS IS Studio i London och Resource Vision tagit fram ett material, eller en processguide som de själva kallar det, som ska säkerställa att ett hållbarhetstänk genomsyrar samtliga processer inom företaget. Man vill med K + S Workbook, som boken heter, ta ett helhetsgrepp kring hållbarhet och långsiktighet i både enskilda byggnadsprojekt och stadsbyggnad i stort. Tre nyckelord är resursmedvetenhet, kvalitet och effektivitet.

– Vi vill definiera vad hållbarhet är, så att det blir tydligt för alla inblandade aktörer. Detta är ett sätt för oss att ta ansvar, och hjälpa alla samarbetspartners att göra samma sak. Vi som arkitekter har ett ansvar för att skapa bättre processer. Den här boken är ett verktyg för det, säger Mi Inkinen, VD på Kjellander + Sjöberg.

Man menar att de certifieringssystem som finns ofta saknar verktyg för att vägleda utformningsprocessen och mäta till exempel arkitektonisk kvalitet. Därför har man valt att utarbeta sin egen processguide utifrån ett antal principer (resurser, natur, klimat, stadsstruktur, samhälle och livsstil) man har identifierat som viktiga för att ha ett grundläggande hållbarhetsperspektiv genom hela processen i samverkan med kunder och samarbetspartners.

K + S Workbook_bild2

Idag finns det en lång rad olika certifieringssystem och bedömningar för byggnader och byggvaror. Vi på Swedoor arbetar på bred front med att certifiera och få våra produkter bedömda i olika system utifrån de olika önskemål föreskrivare och kunder har. Det är ett omfattande arbete, men något som vi anser viktigt och därför lägger mycket resurser på. Som arkitekt vill vi att man lätt ska kunna föreskriva våra produkter i projekt med krav på hållbarhet, att man ska veta att den produkt man föreskriver lever upp till de krav som finns i projektet. 

Vi har under en längre tid sett hur efterfrågan på hållbara produkter ökar, och det finns inget som tyder på att det kommer mattas av. Tvärtom får man nog utgå ifrån att fler och fler kommer få upp ögonen för vikten av ett hållbart byggande och en hållbar stadsutveckling framöver. Att som Kjellander + Sjöberg arbeta aktivt med hållbarhet som grund tycker jag är oerhört positivt. Den typen av medvetet arbete tror jag kan påverka beställare och entreprenörer så att också de arbeta ännu mer med hållbarhet i fokus. 

K + S Workbook är ett inspirerande exempel på något som jag är övertygad om att många arkitektföretag idag arbetar med, och ännu fler kommer göra i framtiden. Vi vill gärna vara en del i detta viktiga arbete för en hållbar framtid, och göra vad vi kan för att bidra. 

FSC Sverige i blåsväder

trees and deer

FSC (Forest Stewardship Council) bildades 1993 i Canada av en grupp bestående av representanter från olika företag, miljö-, människorättsorganisationer. Syftet med organisationen är att främja ett hållbart skogsbruk utifrån aspekterna miljö, socialt ansvarstagande och ekonomisk lönsamhet. Man vill ta ett helhetsgrepp om skogsbruket för att skapa hållbarhet för kommande generationer. Det är en global organisation med ett antal regionala och nationella samarbetspartners som vanligtvis är fristående men har krav på sig att arbeta utifrån FSC Internationals ramar och regler.

I tidningen Arkitekten tidigare i år debatterades FSC-märkning och dess nytta och trovärdighet, med fokus på svensk skogsindustri och svenska trävaror. Utgångspunkten hos kritikerna var att FSC Sverige har nominerats till det så kallade Greenwashpriset som delas ut av miljöorganisationen Jordens Vänner. Det är ett pris som ges till organisationer som man inte anser lever upp till det de säger sig stå för. I en debattartikel i juni skriver man att FSC som global organisation är bra och har gjort mycket positivt för skogsbruket världen över. Kritiken riktar man direkt mot FSC Sverige som man menar inte lever upp till de krav som FSC globalt ställer. Man är hård i sin kritik och säger att arkitekter bör sluta se FSC som en miljömärkning i Sverige för att inte svensk design och arkitektur ska få en greenwashstämpel. FSC Sverige väljer att svara på kritiken i september månads utgåva av Arkitekten. Där motsätter man sig den kritik som framförs och förklarar hur man i Sverige arbetar för att främja ett hållbart skogsbruk. Jag ska inte närmre referera inläggen, utan det är bättre att läsa dem själv för att skaffa sig en rättvis bild av det hela. Intressant läsning är också Jordens Vänners motivering till varför man nominerar FSC Sverige, och ett pressutskick som FSC Sverige gjorde som svar på nomineringen. (Se länkar längst ner i inlägget.)

Swedoor är både FSC- och PEFC-certifierat, och vi har som mål att på sikt endast använda certifierat virke i alla våra dörrar. Ett mål som vi är på god väg att nå. Därför är förstås debatten om FSC Sverige något som intresserar oss, även om det är så att det mesta av den träråvara vi köper in kommer från andra länder än Sverige. Att veta vem som har rätt i den här debatten är svårt. Troligtvis är det så att båda sidor har sina poänger. Det FSC själva lägger stor vikt vid är det faktum att deras arbete ger resultat även om de fortfarande har en bit kvar till målet, och på något vis är det svårt att begära mer än att de ska fortsätta sträva mot ett hållbart svenskt skogsbruk. En så stor förändring går sällan att genomföra över en natt. Att kritisera delar av deras arbetssättet kan dock säkerligen vara berättigat, och det man kan hoppas på är att FSC Sverige tar tillfället i akt att ägna sig åt lite självrannsakan. För självklart finns det alltid saker man skulle kunna göra bättre. Det man kan konstatera är ändå att både FSC Sverige och Jordens Vänner har samma mål och önskan om ett hållbart skogsbruk, och där någonstans borde man kunna mötas och arbeta tillsammans istället, men att Jordens Vänner har valt att gå ur FSC Sverige försvårar förstås det samarbetet.

Det jag inte håller med om i den inledande debattartikeln i Arkitekten är utgångspunkten att det skulle vara bättre att bojkotta FSC-märkningen. Oavsett om man tycker att de jobbar för långsamt eller har synpunkter på delar av deras verksamhet så måste det ju fortfarande vara bättre med trä som är certifierat och där man därför vet att hänsyn har tagits till hållbarhetsaspekten. Kanske har FSC Sverige en bit kvar att gå innan certifieringen blir allt det man kan önska av den, men att vara på god väg ser jag ändå som bättre än att inte försöka alls. För oss är det av största intresse att få veta vad byggbranschen har för syn på frågan om hållbart skogsbruk och certifierat virke, och för mig som arkitektrådgivare är det självklart framförallt intressant att få veta vad föreskrivande led har för inställning till det. När jag är ute och besöker olika arkitektkontor är det fortfarande så att en majoritet inte har hört talas om FSC-märkning. Hur upplever ni det? Är hållbarhets- och miljöaspekten sällan en faktor när ni får ett uppdrag? Hur insatta är beställarna? Kan ni se en ökning av mängden miljöcertifierade byggnader?

Länkar:

Tidningen Arkitekten, juni 2015 “Meningslös miljömärkning ger besk eftersmak”

Nominering till Greenwashpriset, Jorden Vänner.

Pressmeddelande från FSC efter nominering till Greenwashpriset.

FSC’s svar på debattartikeln i Arkitekten finns tyvärr inte att läsa på webben, men innehåller till stora delar samma argument som i pressmeddelandet.