Category: FAQ

Ljudklassade dörrar med glasöppning

ljudklassad

Ljudklassade dörrar används i de flesta typer av offentliga miljöer, och många gånger sitter de så placerade att man vill förse dem med en glasöppning för ljusinsläpp och siktbarhet.

Rw och R’w

Ljudvärden anges på två olika sätt , Rw och R’w. Ett Rw-värde är det exakta ljudvärde som har uppmätts i laboratorietester, och ett R’w-värde är det värde som anges i dörrens typgodkännande. R’w-värdet är vanligtvis minst 3dB lägre än Rw-värdet. Anledningen till det är att man tar hänsyn till risken att man tappar någon dB i ljudreduktion när dörren monteras på plats. R’w-värdet kallas ibland för fältvärde, och Rw-värdet för labbvärde.

Dörrkonstruktioner

Massiva trädörrar består inte av ett massivt trästycke – som namnet kanske antyder – utan av en något mer avancerad konstruktion innanför två ytskivor som man sedan ytbehandlar.

När en massivdörr ska klassas anpassas konstruktionen för att klara den aktuella klassningen. När det gäller ljuddörrar kan man enkelt förklarat säga att man gör konstruktionen lite luftigare. Stomskivan får en lägre densitet, och man limmar inte hela ytskivan, utan lämnar lite luft mellan ytskiva och stomskiva. Dörrbladet eller karmen kompletteras också med en eller flera tätningslister beroende på klassning.

Glasöppningar

Till massivdörrar finns det ett antal standardglasöppningar. Dem kan man se här. Det går också bra att rita egna glasöppningar, men inom vissa gränser. Upptill och nertill på dörren måste det vara minst 200 mm tätt, och på sidorna minst 115 mm. Mellan två glasöppningar måste det vara minst 150 mm.

Glasöppning i dörrar med endast ljudklassning

Dörrar som är oklassade eller endast ljudklassade går i regel att få med de flesta av standardglasöppningarna. Undantaget är dörrar klassade i 30dB. De kan bara ha en glasöppning, och den får inte vara större än 30% av dörrbladsytan. Detta beror på att just 30dB-dörren har en lite speciell konstruktion. Vill man ha en helglasad dörr (G01) i 30dB får man då gå upp ett steg till 35dB, vilket går att få med glasöppning G01.

Dörrar klassade i 40dB kan vi enligt vårt typgodkännande inte glasa alls. Vi har dock möjlighet att göra det ändå men dörren blir då alltså inte typgodkänd. Vi sätter istället en så kallad konstruktionsskylt som talar om att dörrens konstruktion är gjord för 40dB. I det här fallet är det så att ju större glasöppning desto bättre för att säkerställa att man verkligen får 40dB ljudreduktion. Anledningen är att glaset ger något bättre ljudreduktion än den dörrkonstruktion vi måste använda för att kunna göra en glasöppning i dörrbladet.

Glasöppning med både ljud och brand

Det är här det börjar bli lite svårt. Ljudklassade dörrar som också är brandklassade i EI60 är inte möjliga att glasa överhuvudtaget. EI30 i kombination med ljudklass går däremot bra att glasa. Oftast får man dock nöja sig med en lite mindre glasöppning dock. Till exempel G21. Det beror på att brandklassen av nödvändighet styr vilken glastyp vi kan använda, och brandglasen har inte alltid tillräckligt höga ljudvärden.

Ökad ljudreduktion med bostadsinnerdörrar

Ökad ljudreduktion

I en bostad med två eller fler rum vill man idag ofta ha ett så kallat tyst sovrum, alltså ett sovrum med ökad ljudreduktion.

Det vanligaste för ett tyst sovrum är att väggen inklusive överluftsdon ska hålla 40dB, och dörren 25dB. För att en dörr ska ha ljudreducernade egenskaper krävs alltid att det är helt tätt runtom dörren. En bra grundregel är att där luft kommer igenom kommer även ljud igenom. Därför behöver man lösa ventilationen med hjälp av till exempel ett överluftsdon om man ska ha en ljudreducerande dörr. (more…)

Mått på dörrar

Vid byggande är rätt mått alltid viktigt, och dörrar är inget undantag. Här jobbar vi med det som kallas modulmått, men det är för det allra mesta även möjligt att få specialmått.

Modulmått

I dörrbranschen talas det om modulmått. Dessa mått anger hålet i väggen där karmen skall monteras. Är hålet exempelvis 900 mm x 2100 mm (bredd x höjd) så är modulmåttet 9×21. För att det skall finnas utrymme att justera karmen, tillverkas samtliga våra dörrar och karmar med justermån. Det betyder att karmens yttermått är något mindre än det exakta modulmåttet. Till de flesta av våra dörrtyper räcker det med ett hålmått på till exempel 900 x 2100 mm till modulmått 9x 21, men vanligt är att man väljer att göra hålet 910 x 2110 mm.

Karmdjup

Det finns lite olika sätt att tänka när det gäller karmdjup. Vanligtvis när det inte är alltför tjocka väggar, upp till runt 145 mm brukar man ofta välja karmdjup som följer väggtjockleken. Upp till 200 mm finns möjligheten till fulldjup karm (170 mm vid fanérad karm), men över det måste karmen salas på för att hela dörrhålet ska täckas. Man sätter alltså någon form av smygpanel eller smyglist utöver karmen för att hela väggtjockleken ska täckas. Detta kan man självklart även göra vid mindre väggtjocklekar. Till exempel om det är många olika väggtjocklekar men man vill slippa hålla reda på de olika karmdjupen på bygget. Då kan man föreskriva exempelvis 93 mm karm till samtliga dörrar, och så sätter man smygpanel i de fall där väggen är tjockare.

När man föreskriver karmdjup kan man med fördel skriva en föreskrift om att karmdjupen ska följa väggtjocklekarna och så anger man bara väggtjocklek. Då slipper man själv sitta och matcha ihop sina väggtjocklekar med våra karmdjup.

Vilka standardkarmdjup vi kan erbjuda kan ses i vår tekniska katalog Mått & Fakta på respektive karmsida.

Specialmått

De allra flesta av våra dörrar går att få i specialmått. Det finns inget generellt att säga om detta, utan det man får göra är titta i Mått & Fakta. Under mått-tabellerna längst ner på de olika produktsidorna ser man max- och min-mått. Dem kan man ha som utgångspunkt. Massivdörrssortimentet är vårt mest flexibla sortiment. Att föreskriva specialmått där är aldrig några problem så länge man håller sig inom max- och min-måtten. När det gäller ytterdörrar och bostadsinnerdörrar rekommenderar jag att man hör av sig till oss innan man föreskriver mått som inte är jämna modulmått. 

Kan man ha glasöppning i en invändig tambur- eller säkerhetsdörr?

Swedoor tamburdörr

Tambur- och säkerhetsdörrar kallar vi de dörrar som främst är tänkta att användas som entrédörrar till lägenheter i trapphus. I framförallt äldre hus händer det att man vill ha en sådan dörr med glasöppning.

Inbrottsskyddet på det vi kallar för tambur- och säkerhetsdörrar regleras i en Europeisk standard som heter EN 1627. I den kallas klassningen för Resistance Class, som förkortas RC. Det finns sex stycken klasser, RC1-RC6, varav dörrar från och med RC3 vanligtvis brukar kallas för säkerhetsdörrar.

I vårt sortiment har vi endast inbrottsskyddande trädörrar. Våra ståldörrar går i dagsläget inte att få med RC-klassning. Vi kallar dörrar i RC1 och RC2 för tamburdörrar och dörrar i RC3 för säkerhetsdörrar. RC1 används sällan idag vid nyproduktion, men ibland vid byte av dörrar i områden med låg inbrottsrisk. Skillnaden mellan dörrar i RC2 och RC3 kan man läsa om i ett annat blogginlägg här.

För att svara på frågan i inläggets rubrik så är det enkla svaret nej. Vi kan inte glasa inbrottsskyddande dörrar med bibehållet certifikat för säkerhetsklassningen. RC3-dörrar kan vi rent tekniskt inte glasa på grund av att de innehåller två stycken stålplåtar. RC1- och RC2-dörrar däremot kan vi i praktiken göra glasöppningar i, men eftersom det inte ingår i vårt certifikat så kan vi då inte skylta dessa dörrar med RC-klassningen.

Det man kan göra är att välja att kompromissa med kravet på inbrottsskydd och glasa dörren ändå. Eftersom dörrar i RC1 och RC2 inte skiljer sig konstruktionsmässigt från vanliga massiva trädörrar är det alltså möjligt att göra en glasöppning i dessa dörrar. Det som läggs till dörrarna för att de ska bli RC-klassade är bakkantssäkringar, extra säkra lås, och vid RC2 en så kallad långskylt som förstärkning runt låset.

Eftersom dessa dörrar inte är tänkta att glasa är det dock inget vi rekommenderar. För även om man får en dörr som motsvarar RC1 eller RC2 i övrigt blir glasningen en så pass svag del av konstruktionen att dörren inte kan anses motstå inbrott speciellt bra. Vill man ändå ha en glasad entrédörr till en lägenhet vid till exempel renovering av gamla fastigheter är det i så fall en god idé att komplettera med en gallergrind innanför dörren.

 

Säkerhetsklassad ytterdörr med stor glasöppning, finns det?

För den som är mån om att känna sig säker i sin bostad finns möjligheten att få en RC3-klassad ytterdörr i trä, alltså en säkerhetsytterdörr. Dessa finns även med stora glasöppningar.

Vi har ett stort sortiment med ytterdörrar inom det vi kallar för ADVANCE –LINE. Det är dörrar med en massiv kärna som finns i ett mycket stort antal modeller. Vi delar upp dessa dörrar i tre olika designlinjer: Character, Classic och Function.

För några år sedan laserade vi möjligheten att få de flesta av våra ytterdörrar i ADVANCE-LINE med så kallad RC3-klassning. RC står för Resitance Class och klassningen regleras i Europastandarden EN1627. En RC3-klassad dörr brukar man kalla för en säkerhetsdörr, så med detta tillvalet blir det alltså väldigt säkra dörrar.

Vi har gjort en liten film som visar exakt hur säkra dessa dörrar är mot inbrottsförsök, och där kan man även se att de går att få med en i princip helstor glasöppning.

 

Vilka dörrmodeller som går att få RC3-klassade finns det information om i vår tekniska katalog Mått & Fakta. Här och på följande uppslag ser man alla våra modeller. Längst ner på den högra sidan i varje uppslag finns en tabell som visar vilka modeller som går att få RC3-klassade.

Här finns lite mer information om själva RC3-klassningen.

Här finns ett blogginlägg som förklarar lite mer om det här med säkerhetsklassning.

Här kan man läsa om lås till inbrottsklassade dörrar.

 

Fritt öppningsmått – vad är det, vad krävs och hur skiljer det sig mellan dörrtyper?

Kärt barn har många namn. Det jag kallar fritt öppningsmått kanske du kallar för fritt passagemått eller dagermått, eller kanske något helt annat.

Hos oss kallar vi det i alla fall öppningsmått, och med det menar vi det mått som blir mellan dörrbladet och karmens anslag när dörren är öppen i 90 grader, och måttet mellan anslagen när dörren är öppen i 180 grader.

Öppningsmått

Hur stort öppningsmått som krävs är så klart olika beroende på var dörren är placerad. Det finns dock lite generella krav som man kan utgå ifrån när det inte finns särskilda krav.

Krav öppningsmått

Bostadsinnerdörrar

Bostadsinnerdörrar är alltid 40 mm tjocka vilket innebär att samma modulstorlek alltid ger samma fria öppningsmått oavsett dörrmodell. En bostadsinnerdörr i storlek 9M har ett öppningsmått på 769 mm i 90 grader, och 806 mm i 180 grader. Det innebär alltså att 9M är fullt tillräckligt på bredden i vanliga bostäder.

Massivdörrar

Massivdörrar för offentlig miljö finns i flera tjocklekar, och därför varierar öppningsmåtten i 90 grader beroende av dörrtyp. De flesta av våra massivdörrar är 40 eller 60 mm tjocka. En 40 mm tjock dörr i 10M har ett öppningsmått i 90 grader på 860 mm, och en 60 mm tjock dörr 838 mm. Eftersom det generella kravet på öppningsmått i offentliga miljöer är 800 mm innebär det att man oftast behöver minst 10M breda dörrar. Öppningsmåttet i 180 grader är samma som för bostadsinnerdörrar, alltså till exempel 906 mm i 10M.

Skjutdörrar

Med skjutdörrar är det lite viktigt att vara uppmärksam på öppningsmåttet i de fall dörren ska vara låsbar. Även här anger vi därför två olika öppningsmått, ett utan lås och ett med lås. Det skiljer 80 mm mellan de två, vilket innebär att man oftast behöver gå upp en storlek på bredden när dörren ska förses med lås.

Öppningsmåtten är olika för infällda och utanpåliggande skjutdörrar. En infälld skjutdörr i 10M har ett öppningsmått på 907 mm utan lås och 827 mm med lås. En utanpåliggande skjutdörr har öppningsmåttet 930 mm utan lås och 850 mm med lås.

Ytterdörrar

Precis som med massivdörrarna finns våra ytterdörrar i flera olika tjocklekar. Generellt kan man säga att samtliga dörrtyper måste ha en bredd på minst 10M för att klara kravet på 800 mm fritt i 90 grader. En standarddörr i 10M har ett öppningsmått på 838 mm i 90 grader och 900 mm i 180 grader. Öppningsmåtten för de olika ytterdörrstyperna kan läsas ut i tabellerna längst ner på respektive sida i kapitlet om ytterdörrar i Mått & Fakta här.

Här kan man läsa om en speciell sorts gångjärn som kan vara räddaren i nöden om man har för litet öppningsmått på massivdörrar. Det klarar dock inte alla klassningar, så det är tyvärr ingen universallösning.

Ytbehandling – Massivdörrar för offentlig miljö

Vid val av ytbehandling till massivdörrar är möjligheterna många. Alltifrån tåligt och hygieniskt laminat till skol- och vårdmiljö, till vackra mattlackade fanér för en naturlig känsla i hotell och kontor. 

Massiva trädörrar är namnet till trots inte tillverkade i ett enda massivt trästycke. Massivdörrar kallar man dem därför att de har en massiv kärna. Dörrens konstruktion består av en ram av massivt trä och innanför ramen ligger den så kallade stomskivan som i vårt fall består av en blandning av lin och spån. På båda sidor om ramträ och stomskiva limmar man sedan ytskivor, och det är dessa som ytbehandlas innan man tillslut har en färdig dörr. Dörrens exakta konstruktion, tjockleken, förhållandet mellan lin och spån, hur ytskivan limmas etc. varierar beroende på vilken klassning dörren har.

När det gäller massivdörrar finns det tre huvudsakliga ytbehandlingar att välja mellan: målat, fanérat eller med laminat.

Målade dörrar

För målade dörrar har vi endast en standardkulör, NCS S 0502-Y. Övriga kulörer är att betrakta som specialkulörer, men tilläggskostnaden är mindre än vid ytterdörrar och bostadsinnerdörrar som har fler standardkulörer. I princip alla NCS S- och RAL-kulörer finns att välja mellan till målade massivdörrar.

Fanérade dörrar

Fanér ger på ett enkelt sätt vackra dörrar som känns exklusiva och samtidigt för in det naturliga i den miljö där dörren sitter. Vi har ett antal standardfanér: ask, bok, svarvad björk, knivskuren björk, ek, furu, gabon, koto, körsbär, lönn och mahogny. Utöver dessa kan vi ofta erbjuda även andra fanér. Det är dock en god idé att kontakta oss innan man föreskriver det för att se om det är möjligt och även få en ungefärlig prisbild. Det är också möjligt att få laserat fanér i olika kulörer, och man kan välja liggande eller mönsterlagt fanér, och mattlack. 

Laminatdörrar

Laminat är den ytbehandling som är mest tålig mot slitage och passar därför särskilt bra i skol- och vårdmiljö. Vi har ett antal standardlaminat som kan ses här. Utöver dessa går det bra att välja mellan de flesta laminat hos Formica, men det är bra att hålla sig till deras dörrsortiment för att undvika alltför långa leveranstider och höga pristillägg.

Till laminatdörrar måste man också välja en kantlist, det går inte att sätta laminat på kanten då det ger för ömtåliga hörn. Det finns två sorters kantlist att välja mellan. Antingen plastkantlist som är den mest tåliga. Den finns i fem standardkulörer i gråskala, och fem träimitationer. Dessa kan ses längst ner på samma sida som våra standardlaminat. Det är också möjligt att få plastkantlist i valfri kulör mot ett mindre pristillägg. Softkantlisten är vår träkantlist. Den består av ett kantfanér som specialbehandlas så att det bildar en hård och tålig kant. Som standard finns den i träslagen ek, bok, björk och furu, men kan också fås i andra träslag och även i laserat fanér.

För rådgivning gällande ytbehandling går det bra att kontakta vår arkitektsupport. Kontaktuppgifter finns här till höger.

Tillgänglighet, att tänka på när det gäller dörrar

Det finns en del att tänka på gällande tillgänglighet när man föreskriver dörrar. Huvudsakligen handlar det om fria öppningsmått och trösklar. Det finns även vissa krav på placering av dörrar, men det kommer jag inte ta upp här. Vill man fördjupa sig i ämnet finns det bra information i boken Bygg Ikapp av Elisabet Svensson.

Fritt öppningsmått

Öppningsmåttet mäts i 90 eller 180 grader. I 90 grader inkräktar det öppna dörrbladet på öppningsmåttet, medan det i 180 grader är måttet mellan anslagen som blir det fria öppningsmåttet eftersom dörrbladet då inte tar någon plats i öppningen.

Det finns lite olika krav på hur stort det fria öppningsmåttet ska vara beroende på vilken miljö dörren sitter i. Generellt ser det ut så här:

Öppningsmått i 90 och 180 grader går att läsa ut i mått-tabellen längst ner på varje produktsida i vår tekniska katalog Mått & Fakta.

Trösklar

När det gäller trösklar säger BBR att det helst inte ska finnas några trösklar alls, och om det av någon anledning måste finnas en tröskel ska den vara så låg som möjligt och fasad. BBR anger inte någon max-höjd, men de flesta verkar vara överens om att gränsen ligger på 15-20 mm.

För mer info om våra trösklar och tillgänglighet finns det ett kort videoklipp att se här.

Lätt eller massiv innerdörr

Det finns flera olika parametrar som avgör vilken innerdörr man föreskriver till ett bostadsprojekt. Ofta är det första valet man måste göra ifall det ska vara en lätt eller massiv innerdörr.

Innerdörrar, eller bostadsinnerdörrar som jag brukar kalla dem för att undvika missförstånd, finns i ett antal olika modeller. Generellt kan man dela upp dessa modeller i lätta eller massiva innerdörrar.

Den allra vanligaste innerdörren är den vi kallar för Easy. Det är en lätt, slät innerdörr. Med lätt innerdörr menar man en dörr med lätt fyllning. De flesta dörrar är uppbyggda på samma sätt, men av olika material beroende på dörrtyp. Först har man ett ramträ som bildar dörrbladets yttre kanter. Inuti ramträet finns sedan någon form av fyllning. I en lätt innerdörr består den av ett slags veckat pappmaterial, och det är detta som gör det till en lätt dörr. Utanpå ramträ och fyllning, eller stomskiva som det heter i massiva dörrar, lägger man sedan en ytskiva som täcker hela dörrens yta, och sedan ytbehandlar man.

Som alternativ till Easy finns det en massiv slät bostadsinnerdörr som heter Stable. Den har en lite finare ytfinish, men den stora skillnaden är fyllningen. Istället för en lätt fyllning har den en massiv stomskiva av ett fibermaterial. Detta gör att dörren får en bättre ljudreduktion, och känns mer exklusiv. Stable har också en lite finare ytfinish.

Läs mer om ljudreduktion i bostäder här.

Inbrottsklassning – vad är skillnaden på tamburdörr, säkerhetsdörr och säkerhetsytterdörr?

Inbrottsklassade dörrar finns i lite olika varianter. Det är inte alltid helt lätt att veta vilken dörrtyp som kan användas var så här försöker jag reda ut begreppen lite.

Till bostäder i flerbostadshus är det vanligtvis krav på inbrottsklassning av dörrar. Beroende på vilken inbrottsklassning och var dörrarna ska sitta finns det lite olika dörrtyper att välja mellan. Det man först och främst måste skilja på är om dörren ska sitta invändigt i trapphus eller utvändigt på till exempel loftgång.

Utvändiga lägenhetsdörrar (t.ex. loftgångsdörrar) hör till vårt ytterdörrssortiment, och finns med en stor mängd designalternativ och olika glasöppningar. Ska dörrarna även ha ljudklassning är det dörrtyperna Silence och Silence High man ska titta på, och är det bara inbrottsklassning som efterfrågas så är det våra vanliga ytterdörrar med tillägget RC3 (Resistance Class 3) som gäller.

Lägenhetsdörrar som sitter invändigt, oftast i trapphus, tillhör en annan dörrtyp, invändiga massiva dörrar. De har lite andra förutsättningar och går till exempel inte att få med glasöppningar, men däremot med fanér och laminat till skillnad från de utvändiga dörrarna som bara finns i målat utförande. De invändiga lägenhetsdörrarna har vi valt att dela upp i två kategorier; tamburdörrar (RC1 och RC2) och säkerhetsdörrar RC3.

Läs mer:

Silence

Skillnad RC2 och RC3

Tambur och säkerhetsdörrar