Category: Arkitektur

Invändiga dörrar i skolmiljö

I skolmiljö kan man vanligtvis räkna med ett ganska stort slitage, samtidigt som det ställs höga krav på bland annat tillgänglighet och ljudisolering. En god arbetsmiljö är viktig inte minst i skolan där de unga generationerna ska få en bra grund att stå på inför kommande vuxenliv.

Dörrtyper

I skolmiljö är det massivdörrar för invändigt bruk som är lämpliga först och främst, varför det här inlägget kommer att handla framförallt om det. Avslutningsvis finns ett kort stycke om ståldörrar då det ibland kan vara aktuellt i till exempel källarplan.

Först är det viktigt att fastställa vilken klass dörrarna bör ha enligt SS 81 73 03. Våra invändiga dörrar finns i klass C, D, E och F. Klass C är främst anpassade för bostäder, men kan också gå att använda till exempel inne i hotellrum och i kontor där det jobbar en mindre mängd människor. Klass D är lägenhetsentrédörrar, och klass F är det vi kallar för klimatdörr. En invändig dörr anpassad för oliksidigt klimat.

I de flesta offentliga miljöer är det dock klass E man ska hålla sig till. Det är framförallt dörrar i klass C och E som ibland förväxlas.

Det finns två stora skillnader mellan våra dörrar i klass C och klass E. Den ena är att dörrar i klass E har betydligt bättre slagtålighet vilket kan ses i tabellen längst upp på höger sida här. Dessa dörrar har dessutom en kraftigare beslagning, med minst tre stora tappbärande gångjärn, och möjlighet till de flesta typer av låskistor. De är också betydligt mer flexibla när det gäller specialanpassningar och sådant som karmöverföring och eldragning.

skolmiljö

Klassningar

Invändigt i skolmiljö är det vanligtvis brand- och ljudklassning som är aktuellt. Brandklassade trädörrar finns i klasserna E/EI30 och E/EI60, och ljudklassade dörrar finns i klasserna R’w 25-40dB och Rw 47dB.

Läs mer om brandklassade trädörrar här.

Läs mer om ljudklassade trädörrar här.

Det är också möjligt att kombinera ljud- och brandklass i samma dörr. Detta kan dock innebära vissa begränsningar, särskilt gällande möjliga glasöppningar. Mer om det under rubriken ”Glasöppningar” längre ner.

Ytbehandling

Den tåligaste ytbehandlingen för dörrar är laminat med plastkantlist. Denna ytbehandling är mest motståndskraftigt mot både slag och smuts och därför den som står sig bäst i längden. Jämför man priser är det en dyrare lösning än att välja vanliga fabriksmålade dörrar, men där är det lämpligt att göra en bedömning av livslängd kontra inköpspris. Sannolikt kommer man fram till att det är värt en något högre investeringskostnad för en tåligare ytbehandling.

Utöver målat och laminat går massivdörrar även att få fanérade. Fanér ligger prismässigt oftast i nivå med laminat, men är en betydligt ömtåligare ytbehandling.

Något som vi har sett mer av på senare tid är att man väljer träkarm i massivt ädelträ. I stället för till exempel en fanérad björkkarm väljer man alltså en karm av massiv björk. Detta är en lösning som klarar sig bättre mot slag och stötar, men genererar ett högre inköpspris.

Tillgänglighet

God tillgänglighet i skolmiljön är ett måste. När det gäller dörrar finns det en del att tänka på. Dels ska dörrar placeras på ett sådant sätt att god tillgänglighet säkerställs vid användandet av dem. Utöver detta är det främst det fria öppningsmåttet och val av tröskel som är viktigt att ta hänsyn till. Mer om det kan man läsa här.

Klämskydd

Klämskyddade dörrar används vanligtvis i förskolor. Det finns både integrerade och utanpåliggande klämskydd. Vilket som används beror på vilken/vilka klassningar dörren ska ha.

Mer om klämskydd finns att läsa här och här.

Glasöppningar och glaspartier

Massivdörrar i offentlig miljö är flexibla när det gäller glasöppningar. Vi har ett antal standardglasöppningar som kan ses här, men utöver dessa är det också möjligt att rita egna glasöppningar. De generella begräsningarna då är att det måste vara minst 200 mm tätt längst upp och längst ner på dörren, och minst 115 mm på varje sida. Vid klassade dörrar i större storlekar kan det också vara så att det krävs större tät yta. Vill man rita egna glasöppningar och är osäker på vad som gäller går det bra att kontakta vår arkitektsupport.

Vad som gäller för glasöppningar i klassade dörrar kan man läsa mer om här.

För ökat ljusinsläpp mellan olika rum är glaspartier en bra lösning. I just skolmiljö kan det vara bra att vara lite försiktig med var man placerar glaspartier dock, då det finns exempel på när fel placerade partier har stört koncentrationen i klassrummen.

Vid stora glasöppningar och glaspartier är det också viktigt att tänka på kontrastmarkering. Boverket säger följande om det: ”Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar bör markeras. Markeringarna bör avvika mot bakgrunden.”

Vi har inte möjlighet att erbjuda glas med kontrastmarkering från fabrik, utan det är något som får göras på plats. På oklassade och ljudklassade dörrar och glaspartier går det bra, men på brandglas är det inte tillåtet att sätta på något i efterhand. Därför bör man vid brandklassning använda mittposter i större partier och dörrar med stor glasöppning för att ersätta eventuell kontrastmarkering.

Ståldörrar

I exempelvis källarplan eller in till grovförråd kan ståldörrar vara ett lämpligt alternativ. Dessa finns oklassade och med brand- och ljudklassning, och är den dörrtyp som är mest tålig mot slag och stötar.

Läs mer om våra ståldörrar här.

 

Vallastaden 2017, Bo- och Samhällsexpo

Vallastaden 2017

Som de flesta andra har jag länge varit nyfiken på Vallastaden i Linköping. Den helt nya stadsdel, i närheten av universitetet, där det på kort tid har byggts 1000 nya bostäder.

Målsättningen, med hjälp av en detaljplan framtagen av OkiDoki Arkitekter, har varit att skapa ett område med stor variation. Det uppnådde man genom att dela upp marken i små tomter med fasta priser. Köparna tävlade sedan om dessa på helt andra villkor än vem som kunde betala mest. Till exempel ökade man sina chanser genom att jobba med en mindre väletablerad arkitekt, ha låg månadshyra eller bygga passivhus. Resultatet blev ett område som bitvis präglas av extremt stor variation.

Variationen består både i att radhus, parhus, flerbostadshus och villor står bredvid varandra på ett till synes slumpartat vis. Men också av en stor bredd vad gäller estetiska uttryck.

Det mänskliga mötet

En viktig del i OkiDokis detaljplan är tanken om det mänskliga mötet. Att med arkitektur och stadsplanering underlätta och uppmuntra människans inneboende behov av interaktion och samvaro. Detta gör man bland annat genom så kallade Felleshus. Det är mötesplatser inbyggda i stora växthus som låter människor mötas i ett öppet rum med varmt klimat året runt.

Jag tycker att Vallastaden är intressant ur flera synvinklar. Till exempel det sätt på vilket man premierar innovation och nytänkande genom att ge möjlighet för fler små aktörer och mindre etablerade arkitekter att vara med. Det är berömvärt och jag tror att det är bra för byggandets och arkitekturens utveckling i Sverige. Att låta mångfalden vara en positiv kraft även inom samhällsbyggandet är något som många städer borde ta efter.

Jag hade bara möjlighet att besöka Vallastaden en timme på väg någon annanstans. Därför hann jag inte gå in i någon av visningslägenheterna utan ägnade den lilla tid jag hade åt att promenera runt i området. Jag hittade många vackra och tilltalande byggnader. Just nu känns trä som det mest intressanta materialvalet när det gäller flerbostadshus, men personligen blir jag också alltid lite kär när jag ser en riktigt vacker betongfasad. Allra bäst tycker jag om när man kombinerar den strama betongen med ett levande trämaterial.

Särskilt förtjust blev jag i hur man har jobbat med innergårdar och små gångar och vägar som leder in bland husen. Precis som Felleshusen känns det utformat för det mänskliga mötet, och ger en slags bykänsla som jag tycker hemskt mycket om.

 Vallastaden 2017

Uppföljning?

Sammanfattningsvis tycker jag att Vallastaden är ett lyckat projekt på många sätt. Man verkar ha lyckats med det man föresatt sig, och på det stora hela är det ett vackert område fullt av god arkitektur. Det jag hoppas på nu är att någon av de svenska arkitekturtidsskrifterna tar sig tid och följer upp Vallastaden om några år. Hur blev det med det mänskliga mötet? Använder de boende Felleshusen, eller möts i Broparken på sommarhalvåret? Trivs radhusägarna med närheten till de högre flerbostadshusen och stadskänslan som man kanske inte vanligtvis förknippar med ett radhusboende? Det finns många frågor som inte kan få svar förrän de människor som området är byggt för har flyttat in och fått lite tid på sig att rota sig. Men känslan jag tog med mig från mitt besök är att det kommer bli en bra plats att bo, leva och mötas på.

Lås till skjutdörrar

För att kunna låsa en skjutdörr behövs det ett hakregellås. Beroende på om dörren är infälld eller utanpåliggande, och i vilken miljö den sitter ser alternativen lite olika ut.

Skjutdörrar levereras som standard med skålhandtag, och även med dragring om det är en infälld skjutdörr, och dörren är då inte låsbar. Vill man att dörren ska gå att låsa är det lite olika förutsättningar som gäller beroende på om det är en infälld eller utanpåliggande skjutdörr. Gemensamt för båda typerna är att man tappar ca 80 mm på det fria öppningsmåttet om man ska ha ett lås med cylinder och vred. Detta på grund av att dörren inte går att öppna helt eftersom behören tar i väggen. Undantaget är när det gäller toalettlås, där det finns några varianter där vredet är infällt i dörrbladet. Vi kommer också inom kort kunna erbjuda en egen variant av den lösningen.

Vid infällda skjutdörrar finns det naturligt ett anslag som dörren går emot där man placerar slutblecket. För utanpåliggande skjutdörrar finns det inget sådant anslag, och man måste då använda en öppningskarm med anslag. Se detalj nedan.

Till låsbara skjutdörrar i bostäder rekommenderar vi ett lås som heter B4249, och till massiva skjutdörrar till offentlig miljö ett lås som heter 2587. Vid både infällda och utanpåliggande skjutdörrar levererar vi med slutblecket löst för montage på plats. Detta på grund av att dörrens placering i höjd- och sidled kan variera något beroende på montaget. 

4 sätt att göra en massivdörr mer spännande

Så här på fredag eftermiddag tänkte jag tipsa om 4 sätt att göra en massivdörr lite mer spännande och ge den en känsla av exklusivitet.

1. Dolda gångjärn

Det finns inget som så lätt ändrar intrycket av en dörr som att förse den med dolda gångjärn. Som standard har en massivdörr minst tre metallfärgade tappbärande gångjärn. De är förhållandevis stora och trots att man är van vid att de alltid sitter där så kan ingen undgå att lägga märke till den omedelbart mer exklusiva känslan hos en dörr utan synliga gångjärn. Väljer man dessutom att avstå från foder får man en dörr som liksom smälter in i väggen.

2. Liggande fanér

Fanérade dörrar är ytterligare ett enkelt sätt att få en dörr att kännas mer exklusiv. En personlig favorit när det gäller fanér är att, istället för att välja standardutförande med ett stående fanér, ha ett liggande fanér. Det är lite olika hur bra det passar beroende på träslag, men som regel brukar det bli väldigt fint.

3. Pigmenterad lasyr

Något som man ser mycket nu både på golv och möbler är trä med något slags pigmenterad ytbehandling. Fanérade dörrar går att få med pigmenterad lasyr. Lite vitpigment i lasyren lyfter de flesta fanér, och det går även att få laserade karmar och trösklar.

4. Mattlack

En sista sak som jag tycker ger en helt annan känsla till en fanérad dörr är att använda mattlack istället för den vanliga klarlacken. Dörren får ett utseende som mer liknar ett oljat fanér, och det ger en mer naturlig känsla som jag tycker är riktigt skön.

Bilden nedan visar en dörr med liggande, vitpigmenterat furufanér med mattlack.

 

Trevlig helg!

 

Silence – Loftgångsdörrar i trä med ljud-, brand- och inbrottsklass

Loftgångsdörrar i trä ger förutom ett varmt välkomnande stora möjligheter vad gäller design och låga U-värden.

Silence är ett tillval som går att få till en majoritet av våra ytterdörrsmodeller. Precis som namnet antyder handlar det om ljudklassade dörrar. Sedan några år tillbaka är ytterdörrar CE-märkta, vilket innebär att det gamla systemet med typgodkännanden inte längre är aktuellt. Ljudvärden anges därför som Rw-värden på ytterdörrar idag, inte R’w-värden som tidigare var fallet, och som fortfarande används vid ljudklassade invändiga dörrar.

Rw och R’w

Skillnaden på Rw och R’w är ganska enkel. Rw brukar kallas för labbvärde och R’w för fältvärde. Ett Rw-värde anger alltså det exakta ljudreduktionsvärde som har uppnåtts vid test i laboratorium, medan R’w-värdet alltid måste vara minst 3 dB lägre än labbvärdet för att kompensera för eventuellt tapp när dörren monteras. En dörr med R’w-värde 35 dB har således uppnått en ljudreduktion på minst 38 dB i laboratorietest.

Silence och Silence High

Konceptet Silence är uppdelat i två kategorier: Silence och Silence High. Silence har ljudvärden mellan 37 dB och 41 dB. Silence High har lite högre ljudvärden och ligger mellan 40 dB och 44 dB. Skillnaden på Silence och Silence High är att Silence High har en extra fals på karmen, och skillnaderna i ljudvärde inom de olika kategorierna beror på flera olika saker. Framförallt har det att göra med om dörren har en glasöppning eller inte, och storleken på en eventuell glasöppning. Sen varierar ljudvärdet lite beroende på om dörren har fler tillvalsegenskaper. De egenskaper som också är möjliga att välja till på Silence-dörrar är brandklass (EI30) och inbrottsklass (RC3).

Med Silence är det alltså möjligt att få klassade loftgångsdörrar i trä, vilket ger riktigt bra u-värden (som lägst 0,79), i ett stort antal olika modeller, med ljudklass, inbrottsklass och brandklass i kombination.

Mer information

I ytterdörrskapitlet i Mått & Fakta finns det en sida för varje egenskap som går att välja till våra ytterdörrar. Till Silence finns också tre tabeller som visar vilka tillval som kan kombineras till de olika modellerna, och vilka ljud- och u-värden man får vid olika kombinationer. De tabellerna finns här. Bilder på våra ytterdörrsmodeller finns här och på de två följande uppslagen. Observera att det är andra förutsättningar och u-värden som gäller när man väljer till inbrottsklass och/eller brandklass på ytterdörrar utan Silence. Den informationen finns på modelluppslagen.

Framtiden byggs i trä

På senare tid har man kunnat läsa lite nu och då om projekt med höga hus byggda i trä. Redan idag byggs också flerbostadshus i 4-6 våningar i allt högre utsträckning i trä.

Detta är en utveckling som bör kunna bidra avsevärt till ett mer hållbart byggande. När dessutom byggindustrin verkar sakna kapacitet för den stora mängd bostadshus framförallt som behöver byggas i Sverige de närmsta åren kan prefab i trä vara en lösning även på det problemet. Ur hållbarhetssynpunkt är prefab i trä att föredra både på grund av materialet i sig och med tanke på transporter. Det ger dessutom en säkrare arbetsmiljö för de som bygger.

Det högsta bostadshuset i trä i världen är idag ”Treet” som ligger i Bergen i Norge. Det är 51 meter högt med totalt 14 våningar. I Skellefteå planerar man ett kombinerat kulturhus och hotell i trä, som ska bli 19 våningar högt. Och i Stockholm finns ett flertal mer eller mindre långt gångna planer på höga trähus.

Det som har gjort att man har börjat rita på riktigt höga träbyggnader är metoden CLT, crosslaminated tree, eller krosslaminerat trä. CLT är både lätt och starkt, och dessutom bra vid bränder. Medan stål viker sig när det blir varmt står det förkolnade träet kvar.

Någon som har tagit fasta på metoden är arkitekten Anders Berensson i sitt förslag på en 40 våningar och 133 meter hög träbyggnad med 250 bostäder som han kallar Trätoppen. Den är tänkt att stå ovanpå parkeringshuset Parkaden på Regeringsgatan mitt i centrala Stockholm. Parkeringshuset i sju våningar, som ritades av Hans Asplund på 60-talet, görs om butiker och restauranger. Personligen hoppas jag att Berenssons förslag blir verklighet då det är en vacker och intressant byggnad han har ritat.

Trätoppen, Anders Berensson

tratoppen-1

tratoppen-4

Frihamnen, Tham & Videgård

Andra som också har ritat höga hus i trä är Tham & Videgård, med sitt förslag på fyra stycken 20 våningar höga hus i Frihamnen i Stockholm. De står på en tre våningar hög bas och är helt konstruerade av svenskt trä. Med gröna tak på de låga delarna och solpaneler högst upp på höghusen. Även detta är ett mycket vackert förslag där man har tagit ett helhetsgrepp om hållbarhetsperspektivet.

wooden-high-rise-apartments-water-view_lowres_web

plaza-at-inner-street

Runt om i världen är det fler höga byggnader i trä på gång, och jag tror inte att det är orimligt att tänka sig att vi inom de närmaste 5-10 åren kommer få se en kraftig ökning av den här typen av hus, vilket jag tycker är väldigt positivt. Byggindustrin står för en stor procent av miljöpåverkan idag, och vi måste alla göra vad vi kan för att bli bättre och jobba mer hållbart.

Som tillverkare av främst trädörrar har vi ett ständigt pågående hållbarhetsarbete (genom bland annat FSC- och PEFC-certifiering), och vi ser mycket positivt på den här utvecklingen. Ju fler vi är som ställer höga hållbarhetskrav på skogsindustrin desto bättre kommer det bli.

 

BIM-objekt för Revit och ArchiCAD

Som en hjälp vid BIM-projektering har vi BIM-objekt för våra produkter De kan t.ex. användas för korrekt visualisering och hjälp vid föreskrivning av klassade produkter.

Sedan en tid tillbaka har vi haft alla våra dörrar som BIM-objekt för Revit. För någon månad sedan blev vi också färdiga med samma sak för ArchiCAD. För Revit finns det ett större antal objekt vilket beror på att vi inte kan få in lika mycket information i ett objekt där som vi kan i objekten för ArchiCAD. Detta gäller framförallt klassade produkter. Om man jobbar i Revit måste man därför välja objekt utifrån den klassning man behöver. I ArchiCAD får däremot många klassningar plats i samma objekt. Det innebär att samma objekt kan användas vid en rad olika klassningar.

Objekten finns att ladda ner via portalen bimobject.com. För att kunna ladda ner behövs en inloggning, med det är ingen kostnad förknippad med det. Utan det är främst för att man ska kunna föra statistik. 

 bim

Världens första 3D-printade kontorsbyggnad

För ett tag sedan skrev jag om möjligheterna med att använda 3D-printing för att bygga. Då skrev jag bland annat om företaget WinSun som ligger i framkant när det gäller detta. De hade då tillsammans med Dubai tillkännagivit det planerade byggandet av en kontorsbyggnad där alla komponenter inklusive inredningen skulle vara 3D-printad. Man sa också man skulle ha en stor 3D-printer på plats. Så verkar det dock inte ha blivit, utan man har tillverkat elementen i fabrik och sen transporterat till bygget. I vilket fall är det fortfarande väldigt intressant, och spännande att följa utveckligen.

Här kan man läsa mer om kontorsbyggnaden i Dubai och se en liten film om byggprocessen. 

Trösklar till ljuddörrar

Till ljudreducerande massivdörrar är det viktigt att man väljer rätt tröskellösning. Gör man inte det kan man tappa mycket av ljudreduktionen, och dörren förlorar sitt syfte.

Kort sagt kan man säga att det måste vara en tät tröskel. Det får alltså inte vara någon springa under dörren. Om luft kan komma igenom så kan även ljudet det.

De två vanligaste tröskellösningarna till ljudklassade dörrar är hårdträtröskel och gummitröskel med släplist. Hårdträtröskeln är som standard 25 mm hög, och är därför inte lämplig att använda där det finns tillgänglighetskrav. Det finns även en 20 mm hög hårdträtröskel. Till den måste man förlänga dörrbladet 5 mm vilket innebär att man inte kan byta till en sådan tröskel i efterhand, utan det måste föreskrivas. Gummitröskel och släplist ligger i samma prisklass som hårdträtröskeln men passar bättre i de flesta miljöer eftersom gummitröskeln endast är 9 mm hög och därför ger mycket god tillgänglighet. Vill man att den ska vara extra lätt att köra över väljer man en ihålig gummitröskel. 

Tröskel i Ek falsad (kopia)

Jag får ibland frågan om man inte kan använda endast släplist, men det är inte möjligt. Att förlänga dörrbladet så att släplisten går ända ner till golvet gör dörren för trög att öppna och stänga, och det sliter på golvet. Förlänger man inte dörrbladet så blir det ändå en springa under släplisten, och den gör då ingen nytta.

Vill man byta ut gummitröskeln mot en tröskelplatta i trä går det bra. Vi har typgodkännande på tröskelplatta med släplist till samma klassningar som gummitröskel med släplist. Det vill säga EI30 och 25-40dB.

Utöver dessa alternativ finns den mekaniska tröskeln. Den monteras i underkant av dörrbladet och fälls ner  och sluter tätt mot golvet när dörren stängs. På golvet har man då alltså ingenting vilket är det bästa ur tillgänglighetssynpunkt. Den kan precis som hårdträtrösklarna användas till samtliga ljud- och brandklasser.

Threshold mecanic Q

Alla trösklar och vilka klassningar de passar till kan man läsa om i Mått & Fakta här, och på följande sidor. (Samtliga detaljer är klickbara, och i den pdf som kommer upp när man klickar på en detalj finns också en länk för att ladda ner den i dwg-format.)

The Norman Door

En dörr som inte är anpassad efter hur människan intuitivt tror att dörren ska användas kallas för en Norman Door.

Human-centered Design är ett begrepp som förhoppningsvis är centralt för alla som är delaktiga i att designa de miljöer vi lever i och de föremål vi använder. Tyvärr får man ofta känslan av att det långt ifrån alltid är så dock. Vi har väl alla många gånger tryckt på en dörr som vi borde ha dragit i och tvärtom. Designpodcasten 99% Invisible har gjort ett underhållande litet videoklipp om just detta. Det får en att tänka till lite kring det här med Human-centered Design. 

99% Invisible